-          mannen har en pistol på sej, dom är i källaren, han har våldtagit Julia och jag tror att han har slagit henne också. För hon ligger avsvimmad där nere, sa jag och pekade mot källaren.

-          Då kör vi guys, fem och fem så tar ni hand om flickan och vi tar hand om järningsmannen. Sa en av polisledarna.

 _________________________________________________
____________________

Del 30

Justins perspektiv

Jag satte mej på golvet i mitt rum och lutade mej mot väggen. Varför gjorde jag inte något för? Är jag så feg eller va det något som sa åt mej att inte göra något? Det känns så konstigt. Som om något hindrade mej från att göra något. Kanske är det hennes pappa som skyddar henne? Hoppas det i alla fall.

Jag kan ändå inte sluta tänka på att jag inte hjälpte henne, tänk om hon är död, då är det mitt fel , jag kunde ha räddat henne… varför gjorde jag inget? Det finns säkert en andledning till det. Jag kände hur mina kinder blev våta och inte förens då insåg jag att jag satt och grät.

Jag kunde inte ställa mej upp mina ben bara vek sej, tänk om min älskade flickvän dör. Då kommer jag inte ha något att leva för längre.

Jag såg hur poliserna kom ut med en kille som inte kunde varit mer än 20 år. Han stretade i mot och försökte ta sej loss men poliserna var fler och kunde hantera det. Minuten efter kom det flera ambulans män och gick ner i källaren där jag antog att Julia låg. När dom öppnade den stängda dörren dit så hörde jag ett HERREGUD och det sprang upp två stycken och kom tillbaka med en bår som dom bar ner i källaren. Jag visste att det bara skulle bli värre om jag gick ner och kollade men jag kan inte bara sitta här och tänka hela livet jag måste ju göra något.

 Jag sprang ner till källaren och när jag såg henne bröt jag ihop ordentligt jag ramlade ihop på golvet och grät, det snurrade i huvudet och jag undrade vad som var fel. jag fick nog en chock när allt det här hände.

TRE timmar senare satt jag på sjukhuset och hade blivit undersökt och dom konstaterade att jag hade fått en chock som jag trodde och det var därför som jag inte kunde göra något, jag hade bara stått där och inte gjort ett skit, men det var för chocken jag fick. Och jag är så jävla arg på mej själv men alla säger att jag inte ska vara det, men vafan ska jag vara glad när jag kunde räddat min flickvän från att blivit våldtagen och på väg att bli mördad. Men det är inget jag kan göra någonting åt nu. Jag får helt enkelt ta allting som det kommer…

Efter tre timmars väntan på sjukhuset så kommer äntligen en läkare fram till oss:

-          hej allihop, jag är Dr Neatle, Julia är nu på operation efter att ha fått många slag mot magen och vi måste sätta alla benen på plats igen. Hennes högra fot är bruten och det är inte säkert att hon överlever. Hon förlorade mycket blod från huvudet och det kan innebära minnesförlust och eventuellt andra hjärnskador.

-          När vet ni om hon kommer bli bra frågade Kenny

-          Vi får se hur läget är efter operationen och hur hennes andning och puls är. Det är 10 % chans att hon överlever alltså väldigt liten, men hon är stark och kommer fortsätta kämpa det är jag säker på, sa Dr Neatle och gav oss alla ett litet leende innan han gick iväg.

Fan, bara 10% chans att hon överlever, shit vad gör jag om hon inte överlever. Jag kommer inte heller överleva då. Julias mamma bara grät och grät och det gjorde jag också.

Elin och Gab vet inget än eftersom att dom är i skolan och vi vill inte oroa dom än. Men jag måste ha lite stöd av någon av dom som kan förstå mej. Jag gick till cafeterian och drog upp min mobil och letade i kontakter efter Elin.

* Samtalet*

- Hej det är Elin, svarade Elin snabbt och glatt

- hej Elin, det är Justin, försökte jag få fram medans jag försökte låta så normal som möjligt

- jo , jag såg det, har det hänt något? Frågade hon oroligt

- H..han..vå..ååldtog..Julia, fick jag fram medans jag grät.

- va ? vem då? Justin försök att prata normalt, jag hör inte vad du säger . sa hon och lät ännu mer orolig

-  han kom tillbaka och våldtog henne och misshandlade henne, hon kanske dör, grät jag fram fast lite mer hörligt.

- är du på sjukhuset?

- ja

- vi struntar i lektionen och kommer på en gång, hejdå Justin sa hon och lade på.

Jag lutade mej mot väggen och sen sakta nerför den, och där satt jag och väntade på Elin och Gab. Varför ska det här hända just Julia räcker det inte med att hon blivit våldtagen och misshandlad av hennes ex och hennes pappa har blivit mördad, antagligen av han som precis försökt döda henne. Åh det här är så hemskt.

-          Hej Justin , hur mår du? Frågade Gab som nu hade kommit med Elin

-          Skit , det är mitt fel jag gjorde inget eller jag kunde inte, sa jag och började gråta igen

-          Vännen, vi har pratat med Jessica på vägen hit och hon berättade att du var i chock så du kunde inte göra något, det är inte ditt fel Justin, du får inte tänka att det är ditt fel. vi förstår arr du gör det men du får inte tänka så, om du hade gjort något kanske han hade dödat er båda, sa hon och såg allvarlig ut.

-          Jag vet , men det känns som att det är mitt fel allt ihop, sa jag och tittade ner

-          Men det är det inte, kom nu så går vi till dom andra och frågar om dom fått veta något mer om Julia än.

-          Okej då, sa jag och reste mej upp och så gick vi mot väntrummet där Jessica, Kenny, Stefan, Christer och min mamma Pattie satt. Alla tittade upp på oss när vi kom och jag kunde se att alla hade gråtit.

-          har dom sagt något än ? frågade jag dom

-          ja , dom är klara med operationen och den gick bra och…

__________________________________________________
____________________

sooo what gonna happen ?!?!

KOMMENTERA KOMMENTERA KOMMENTERA

// Julia

haha tror ni han tappar byxorna eller vad gör han? :) 

KOMMENTERA VAD NI TROR HAN HÅLLER PÅ MED !

vad tror just du? vad är din tanke om vad han gör där nere? xd

// elin